När himlen är längtansblå

Nu är himlen längtansblå, klar och fin. Det finns en längtan till våren och öppet hav som väcks hos mig när himlen är så där intensivt blå som den är idag.
Jag håller på och avslutar ett projekt. Det känns samtidigt skönt och vemodigt. Man har jobbat intensivt en period för att få igång, genomföra och fullfölja och nu är det bara sista versen kvar. Några rader till i slutrapporten och så är det klart. Nu får man tänka efter och ananlysera. Vad gick bra och vad kunde ha gjorts bättre. Skönt, för sen kan man lägga det ifrån sig, till handlingarna, och börja med nåt nytt. Det som väntar bakom hörnet vet man ju aldrig. Det kan ju vara nåt man planerat eller så kan det vara nåt ännu bättre.
Under tiden kan man njuta av den längtansblåa himlen.