Pepp för grå dagar?

Idag är en sån där dag. Igen. En sån där som det känns som det varit lite för många av den senaste tiden.
En ur-grå dag. Mörk. Regntung. Trött.
Anti-peppdagar skulle vi kunna kalla dem.
Dagar då huvudet gått in i energisparläge och kroppen fortfarande befinner sig nerbäddad i sängen.
Hur vänder man en sådan dag? Och ska man det vända dem eller är det bättre att bara följa med?

Så här har jag hittills hanterat min anti-peppdag:
*Tagit sovmorgon
*Sovit ytterligare lite längre än planerat
*Skippade frukost mot en stunds lugn tedrickande och yogatidningsläsande på Rost innan lunchsällskapet dök upp
*Ägnat mig åt bloggande, framtidsdrömmande och tänkande istället för bokföring. (För hur rätt blir det egentligen i bokföringen, när huvudet är på tillfällig semester?)
*Sprayat mig med ekolyxiga Alqvimias Orange blossom Water, som för en sekund får mig att tro att jag vandrar i en dal full av apelsinblommor
*Lyssnat på fantastiska Björk


Och vet ni. Det känns faktiskt skönt. Trots det riktigt, riktigt gråa där ute. Hur hanterar ni era anti-peppdagar?




Ps. Denna vecka bloggar jag, Emma Haldorson. Förra veckan invigdes min ekologiska salong och shop Vilya på Storgatan 43. Där handlar allt om ekologisk hudvård, det kommer magmabloggen delvis göra denna vecka också. Välkomna till min bloggvecka! Ds.

Mailflaggor och pladder

2009-09-06

Söndag kväll efter en aktiv dag. Jag har jobbat mig igenom maillistans alla åtgärdsflaggor. Ja, nästan alla. Till min förvåning fanns fler än jag på sina poster vid datorerna, för jag fick en hel del svar direkt.

Jag samlade mig också för att ringa ett par telefonsamtal till personer som pratar och pratar. Ni vet, såna där samtal man inte vet, när man ska ha tid att ringa. Personerna tar upp det ena ämnet efter det andra och varje gång man försöker avrunda, så är de redan igång med en lång utläggning i något gemensamt intresseområde. Nu är ett par långprat avklarade för en tid framåt.

Efter ett av dessa telefonsamtal kom jag på mig med att planera en resa i höst. De utflykter och resor jag inte gjort under sommaren pockar, liksom, på. Om jag riktigt tänker efter, behöver jag nog åka både till Rom och till Genève. Men de billigaste biljetterna går mest till platser jag inte behöver åka till just nu. Några kollegor har pratat om långhelger tillsammans, så kanske...

Nu samlar jag mig inför veckan. Jag har en kurs i Photolangage på fredag. Annars är det inget sjusärdeles; möten, program, planeringar med kollegor och kunder och i övrigt uppgifter att lösa allteftersom.

Det har varit trevligt att hålla kontakten med er under veckan. Visserligen blir det här sättet ensidigt ( i betydelsen från ett håll bara), men det är en intressant utmaning.

Tack för mig tills vi hörs och ses igen

Astrid

Lyckan rinner till

2009-09-05

Jag gick iväg vid niotiden i morse med en euforisk känsla av lycka. Höstsolen lyste lite blekt och vilsamt, så där lagom starkt, utan att störa, om ni förstår.

En liten grupp väntar på mig i en stor gotiska katedral mitt i Stockholm. Vi sitter i en liten cirkel i koret och pratar om oss själva och om livet utifrån en tvåtusenårig text ur bibeln. Ja, berättelsen är kanske äldre ändå. Upplevelsen är enorm. Vi möts i samtal, erfarenhetsutbyte, frågor och trotsiga ifrågasättanden. Jag är medveten, stark och närvarande när jag går ut genom tempelporten en dryg timme senare.

Det var brandrök och elavbrott i tunnelbanan och stopp i storstadstrafiken på hemvägen. Jag hade handlat fisk för middagen med vänner och blev smått orolig för matkassen, där jag väntade på överfyllda busshållplatser i solgasset. Jag kom hem sent och hann precis bli klar med maten innan vännerna ringde på dörren.

Lyckan över meningsfulla uppgifter ger mycket kraft.

Ha det gott

Astrid

P.S. Fransmännen använder uttrycket "Bon dimanche", alltså "god söndag", vilket jag önskar er.

Fredag

2009-09-04

Jag hade många trådar att reda ut idag och just nu känns det som om alla trådändar dinglar orörda och allt är ogjort.

Tidigt i morse, medan sinnet var samlat, förberedde jag morgondagens uppdrag och det tog ett par timmar. Sedan har dagen gått. Ett besöksprogram skulle renskrivas och översättas till franska innan ett möte klockan elva. En afrikansk ledare för, och ägare av, en managementskola kommer på besök med sin fru till Stockholm. Jag är värd för dem under en vecka. En kvinnokollega ryckte in och arrangede så att de får se en mindre svensk stad under två dagar. Det är så mycket lättare att dela på ansvaret. Hur skulle vi göra utan varann, vi kvinnor?

Veckan är slut men inte veckans jobb. Leverans av bildpaket, fakturor och bekräftelsebrev får jag göra under helgen. Nu, efter fredagsmiddagen, sätter jag mig ner för ett kvällspass på kontoret. Det är engagerande att ha ett så givande arbete att nästan ingenting är roligare än att jobba. Det tycker jag faktiskt!

Jag talade i telefon med en kvinnlig kollega/väninna häromdagen. Hon har också egen verksamhet och klagade lite med orden: "Jag jobbar för mycket, så jag hinner inte ha tillräckligt roligt." Jag svarade: "Vi har kanske roligare när vi jobbar, än andra har, när de har roligt."

Ha en vilsam - och rolig- helg!

Astrid Ståhlberg

Hemma igen efter en dryg veckas turné

2009-09-03

Nu är det redan torsdag och höstregnet faller över storstan. Det smattrar på plåttaket utanför kontorsrummets takfönster.

Onsdagen var fylld av möten med nya människor. Mer än 20 personer från en arbetsplats var samlade till utvecklingsdag. Människor är så fantastiska när de vågar sig utanför sina vardagsrutor. Ögon får ny lyster, röster får engagemang och ansikten slappnar av i insikt och glädje. Som fyrverkerier sprakar det till överallt ifrån.

På kvällen mötte jag magmakvinnor i Umeå. (Tänka sig att Leia Företagshotell ligger i gathörnet mitt emot den plats där jag pluggade språk och handelsämnen ett år.)En liten grupp hade samlats i Rådhusets Vardagsrum och vi pratade om utbyte med Afrika och om en resa till Republiken Kongo hösten 2010. Det finns en nyfikenhet och en längtan efter möten med andra som lever under andra livsvillkor än vi. Jag tycker om att vara med och bygga broar och göra möten möjliga.

På kvällen vid en ensam laxbrochette steg tacksamheten inom mig. Gud, vad gott det är att leva!

Den här dagen var resdag. Väl tillbaka i bostad/kontor finns det mycket att fixa. Balkongblommorna var törstiga och tvättmaskinen gick igång. Posthögen ligger fortfarande oöppnad. Det känns plötsligt som om mycket måste göras på kort tid.

Hoppas du kan hitta glädje och tacksamhet i din vardag.

Vi hörs igen i morgon

Astrid

Höstmånad

2009-09.01 Höstmånad.

Idag börjar hösten på riktigt. Men det ligger trots i luften. Naturen är ännu inte riktig färdig för höst. Solen har värmt, kvicksilvret har stigit och vi har suttit ute på caféer och terrasser. Härligt!

De allra flesta av oss är tillbaka till "gå" efter semesterresor, sommarlov och avkoppling av varierande slag. Stugsistan firades under helgen. Nu ska bär och svamp plockas och älgjakten ska förberedas.

Jag har haft en ledig dag med långpromenad och shoppingrunda i Skellefteå. Ja det blev fika på uteservering också. På kvällspromenaden gick jag in och hälsade på vänner. Till pratet serverades skratt, minnen, gemenskap och nyplockade krusbär.

I morgon, onsdag, finns jag inte vid datorn på hela dagen. Jag ska kicka igång ett arbetslag inför höstterminen. Sedan tar jag mig skyndsamt till Umeå för att möta Magmakvinnor där och prata om en resa till Kongo som förbereds för nästa höst.

Min sammanfattning av dagen:

En lågmäld höstdag
medan grönskan grånar

Skyar i väntan
väver snö och månljus

Vi hörs igen torsdag.

Astrid Ståhlberg

Veckostart med bakåtblickar

God dag!

Astrid Ståhlberg heter jag som pratar med er på Magmabloggen den här veckan. Jag är en av många västerbottningar med bostadsadress i den kungliga huvudstaden. Den här veckan har jag rymt från storstan och befinner mig i Skellefteå för uppdrag och möten.

Jag är egenföretagare, verksam där människor söker utmaningar och förändringar.

Anställda tycker att vi egenföretagare kan ta ledigt precis när vi vill. Ibland kan vi det! Men för det mesta är det tvärtom. Vi jobbar jämt. Nu har jag ett par öppna dagar mellan uppdragen och då sitter jag vid datorn och skriver protokoll, fattar beslut, planerar och ringer samtal. Jag har också möten här i Skellefteå när jag ändå är här. Ingenting står någonsin still.

Vänner som kommer tillbaka efter semestern, frågar vad jag gjort under semestern. Jag har varit hemma i stan och jobbat intensivt. Jag har ägnat sommaren åt skrivarbete. Det känns ibland som att skriva i sanden, men bara ibland...

Förra veckan avslutades med två utbildningsdagar. Lördag var jag på underbart ettårskalas med sagoläsning, lek och bus. Lunchen igår, söndag, intog jag på Matmässan på Nordanå. Jag lyckades parera mellan regnskurarna.

På kvällen hade jag ett första arbetsmöte med Magmas Kongogrupp. Idéer i mängd föddes i gemensam lycka och vånda, precis som alltid där kvinnor möts. När vi träffas nästa gång om en månad får vi se vilka idéer som överlevt och vuxit sig starkare. Det ska bli jätteintressant att vara med i förberedelserna och få möta Kongo tillsammans om ett år.

Ha en skön kväll och vi hörs igen under veckan.

Astrid Ståhlberg
www.astridstahlberg.se

att säga ja till tiden och frukten

Söndag. En lugn och lite avslagen dag. En slags mildhet i luften – eller är det inne i mig?

Under äppleträdet ligger fallfruken och lyser, utspridd i det mörkgröna gräset. Jag plockar upp ett nedfallet äpple. Gulgrönt doftande och surt, surt på tungan. En av mina älsklingsdikter kommer för mig:

att inte jämt vilja blomma
att säga ja till tiden och frukten
att tillåta frukten
skördas eller falla till marken

Vem som skrivit den minns jag inte, men den passar bra en dag som denna.

Idag har jag plockat in vinbären och kokat både gelé och saft. Jag har pysslat lite vid datorn. Jag har skrivit några brev, bokat biljetter till Englandsresan i december. Jag har lagat lammgryta och bjudit ungarna. Snart ska jag diska undan.

Då ska jag passa på att lyssna klart på ett av de program jag laddat ner i min lilla lyxmobbe. Bara jag pluggar in de små svarta plupparna i öronen känner jag mig 40 år yngre. Gud vad praktiskt, kan lyssna på allt möjligt medan jag diskar, promenerar, städar...

Så det här inlägget får bli kort, för strax ska jag passa på att fördjupa mig i det som är min passion just nu: EFT, Emotional Freedom Techniques, och en intervju med Ann Ross om de strategier vi människor tillämpar för att skaffa oss kärlek i våra liv.

So long, vi träffas i ”real reality” nästa gång.

Iréne

I Can Make You Rich (2)

Redan lördag. Vart tar tiden vägen? Igår vet jag att jag jobbade hela dagen, och sedan avslutade med after work på Invito. Det roliga var att folk från mina ”två världar” var där: ett helt gäng lärare från Dragon, och så ett annat med Magmor och andra företagare. Träffade dessutom en ny bekantskap, som även hon håller på med mindfulness. Vi sögs in i en sånt där samspråk om livets väsentligheter där det kändes som om tiden stod stilla. Helt plötsligt hade alla andra gått hem...



Lovade dela med mig av en övning från Paul McKennas suveräna bok ”I Can Make You Rich”. Testa den, det är den värd. Eller snarare: det är DU värd.

1. Föreställ dig hur det skulle vara att vara ”rik” i ordets allra bästa bemärkelse, dvs att leva det liv du vill leva, utifrån dina möjligheter, inte dina begränsningar. Relationer, jobb, familj, hälsa, fritid, andlighet... Skriv sedan ner de 4 viktigaste sakerna du kan göra, vara eller ha ifall alla möjligheter vore dina. Skriv också ner några ord som klargör vad var och en av dessa fyra saker skulle ge dig och betyda på ett djupare plan. Varför vill du uppnå dem?

2. Hitta på ett kodord för var och en av dina 4 saker, som sammanfattar dem på ett bra sätt.

3. Föreställ dig med hel din själ hur det skulle vara att uppnå dina två första mål. Se, hör, känn hur det skulle vara, levande och starkt. Samtidigt som du gör det pressar du samman tummen och långfingret på höger hand.

4. Fråga dig själv vad det skulle innebära för dig att uppnått dessa två saker. Hitta på ett sammanfattande ord (eller en bild) som symboliserar dessa två mål tillsammans.

5. Gör samma sak med dina två andra mål. När du nu föreställer dig hur det skulle kännas att uppnå mål 3 och 4, pressar du samman tumme och långfinger på vänster hand. Hitta även på ett kodord eller en bild som sammanfattar mål 3 och 4.

6. Pressa nu samman fingrarna på både höger och vänster hand samtidigt, medan du låter känslan av rikedom och överflöd genomströmma dig. Föreställ dig hur ditt liv skulle vara om du vore fylld med denna känsla vad än du tog dig för!

7. Upprepa det här (dvs pressa ihop fingrarna och låt känslan av rikedom genomströmma dig), minst 5 gånger per dag i 3 veckors tid. Tänk ”Jag är redan rik, jag är rik NU”.

Efter några dagar med det här kände jag ett oerhört välbehag och en slags befrielse. Redan femte dagen unnade jag mig två par riktigt dyra och ursnygga jeans samt en pärlbeströdd top som jag väl egentligen inte hade råd med, för jag så gärna ville ha dem och jag kände mig ju så rik...

I boken finns också handfasta övningar på temat ”cutting down on emotional overspending” och ”expanding your financial awareness”. Dem ska jag jobba med nästa vecka.

I Can Make You Rich (1)

Igår handlade det mest om pengar. Ska arrangera en workshop i Stockholm i februari 2010 med Ann Ross, en av världens 29 EFT Masters, på temat relationer och vill göra det utan att vara totalt olaglig. Som tur var hamnade jag bredvid Magmakassören Dorotea K. på lunchmötet på Invito, och mellan tuggorna hann hon generöst inviga mig i momshanteringens fasor och mysterier. Min hjärna knörvlade ihop sig.

Senare på dagen var det informationsmöte om stödbidrag för företagare. Då knörvlade hela jag ihop mig.

Har för länge sedan insett att denna min inställning i ekonomifrågor inte främjar vare sig mitt företagande eller mitt välbefinnande.

Vad gäller pengar har jag har jag hela mitt liv agerat utifrån ett bristtänkande. När mamma för första gången skulle ge mig nappflaskan visste hon inte att man måste göra hål i gummitutan med en glödgad nål Jag var 4 veckor gammal och skrek och skrek och förstod inte varför världen höll på att gå under. Då lärde jag mig att mat (och i förlängningen även kärlek och pengar) är en bristvara...

I somras hittade jag Paul McKennas bok I Can Make You Rich och kände direkt att det var något för mig. Redan på sid 14 påstår han helt simpelt att ”Getting rich is an inside job”. Men även: ”Du är redan mycket rikare än du tror.”

Föreställ dig att du hade hur mycket pengar som helst. Skulle du då:
Byta ut dina vänner?
Byta jobb?
Skatta åt något annat än det du skrattar åt idag?
Flytta och/eller byta bostad?
Äta annorlunda?
Klä dig annorlunda?
Byta intressen?

De frågor du svarar nej på är de områden i livet du redan är rik. Där du svarar ja har du något att jobba på... och det är där övningarna i boken kommer in. De är verkligen bra. I morgon delar jag med mig av min favoritövning. Varje gång jag gör den känner jag mig extremt lycklig. Och ja, faktiskt rikare... Getting rich is an inside job.

En RIKTIGT bra dag

I dag har varit en bra dag:

Solen sken då jag vaknade.

Morgonmöte på Plaza för hyresgäster och prenumeranter på Leia Företag. Tänk att få vara med från början (även i blygsam skala) i ett sånt häftigt upplägg. Var det nån som trodde att kvinnor inte kunde?

Hade dagens enda lektion i stresshantering. Berättade en saga (om massage). Såg till min glädje att det var udda antal elever närvarande. Hurra! Det betydde att också jag fick en omgång rygg- och axelmassage av eleverna. Gick därifrån behagligt pömsig.

Gick hem. Gjorde i ordning och väntade på en klient. Såg i sista minuten att hon meddelat återbud på mobilen.

Här kom jag tillfälligt i kontakt med min överlevnadsnoja och tänkte att snart står jag på ruinens brant. Måste få in mer pengar!

Insåg sedan att detta gav mig extra bonustid. Lyssnade på Paul McKennas hypnosskiva ”I Can Make you Rich”. Efter 20 minuters dvala vaknade jag till och kände mig åtminstone rik. Satt ett tag i solen och gick sedan och plockade en handfull solvarma, doftande svarta vinbär som jag direkt stoppade i munnen. Sommarkoncentrat.

Jobbade några timmar.

Gjorde ett prova-på-besök hos barbershopkören Snowflake Singers. Vilket tryck! Vilken sångglädje! Och körledaren! Kan ni tänka er en dansande sång? Hon var en fröjd att skåda.

Cyklade hem. Nynnade längtansfullt på en av snöflingornas sånger,”It’s Raining Men”. Kom tyvärr hem alldels snustorr.

Såg en liten igelkott som kilade över vägen.

Ja, idag har varit en riktigt bra dag.

Ny säsong - ny bloggare

Iréne Ödmark-Hall heter jag. Stockholmare i förskingringen. Har bott 32 år häruppe, men fortfarande drar kroppen en djup suck av lättnad då jag kommer ner till Stockholm igen. Äntligen hemma! Naturen känns så rätt därnere... Märkligt nog känner jag precis samma sak då jag kommer tillbaka till Umeå efter mina utflykter söderut. Klar ren luft och andrum. Hemma igen! Trivs nästan alltid just där jag är. Säger som snigeln: ”My home is where I am”.

Jag jobbar halvtid som lärare i stresshantering på Dragonskolan, och den tid som blir över ägnar jag åt att bygga upp mitt företag. Det går också i snigelfart, men det passar mig. Även där handlar det om stresshantering och om att hitta hem till sig själv.

Iréne heter jag efter min mormor. Ett namn som betyder fred. Fred och vila. Hela mitt liv har jag letat efter att hitta den punkt där jag kan vila. Där jag inte längre behöver bevisa att jag existerar, där jag kan sluta fred med mig själv. Känns som om jag börjar närma mig den punkten nu.

Har hitta några fantastiska verktyg på vägen: Hjärtandning, EFT och mindfulness. Min passion just nu är att få dela med mig av de verktygen. (Förresten kära Magmor, hoppas vi ses på mindfulnesskursen som börjar måndag 21 september!)

Bjuder er på min favoritdikt, som handlar just om att hitta hem: ”Love after Love” av Derek Walcott. Ni får den på svenska, men den är ännu vackrare på engelska.

Hitta hem till dig själv

Det kommer en tid
när du med glädje
hälsar dig själv när du kommer
hem till dig själv, till din spegel
och ni både ler när vi välkomnar varandra

och säger: sätt dig här. Ät.
Än en gång ska du älska den främlig som var du.
Skänk bröd. Skänk vin. Skänk åter ditt hjärta
till dig själv, till den främling som har älskat dig

hela ditt liv, som du lämnade
för en annan, som känner ditt hjärta.
Ta ner kärleksbreven från bokhyllan,

fotografierna, de förtvivlade små lapparna,
Skala bort din bild från spegeln.
Sitt. Fröjdas åt ditt liv.


Nu ska jag hoppa i säng och fröjdas åt en god natts vila...

Vi hörs i morgon.

Iréne

Det har hänt en hel del på en vecka

Nu har det gått en hel vecka sedan jag började skriva i bloggen.

Jag fotade några blad från vårt äppelträd och i blombänken i måndags, och så här mycket har hänt på växtfronten på en vecka.

Nu är min bloggvecka hos magma slut, men jag fortsätter att blogga på min hemsida

www.silversidan.se

inte varje dag, men när det händer något intressant, främst då när det gäller silverlera och andra hantverk. Välkommen dit, om du har lust.

Nästa vecka väntar en Umeåresa, göra klart smycken som skall lämnas in på Handens Hus i Skellefteå inför sommarens utställning, lägga sista handen på smycken som skall med på Marknaden i bonnstan, en silverlerakurskväll och kanske jag hinner/orkar måla klart ett par tavlor med temat "på väg". Det blir mina sista två tavlor med det temat, sen blir det något nytt.

Ha de bra så länge, och njut av sommaren. Det skall jag göra.

/Christina

Mellan Hägg och Syren

Det här måste vara bästa tiden på hela året. Det har börjat grönska, några blommor har slagit ut, det är ganska varmt och skönt, knappt några mygg och vi har hela sommaren framför oss. Vi insåg här hemma att vår gamla parasollfot inte fungerade när vi lagt stenar på uteplatsen. Den gamla sattes fast i gräsmattan med armeringsjärn. Vad gör man då ? Jo, eftersom vi hade en säck murbruk och lite stenmjöl över så tillverkar vi en ny.

Vi stoppade det gamla järnröret i en form gjord av en plåt som blivit över vid tidigare byggnationer, fyllde med murbruk, lite järnskrot och sten. Det kommer att dröja innan vi kan se resultatet och det är inte så säkert att den blir så vacker, men tung blir den. Den kommer inte att blåsa omkull i första taget. Jag får säkert snygga till den på något sätt i efterhand, det måste jag fundera på hur jag skall göra.

/ Christina

Äntligen klart

Efter fyra veckors hårt arbete är vår uteplats färdig.

Mina keramikmaskar, som jag tillverkade under konst och konsthantverksutbildningen på Edelviks Folkhögskola, har fått flytta till ett nytt hem under busken.

Vi får se vad morgondagen har för väder att erbjuda, kanske blir det en lat dag i hammocken.

/Christina

Goda mackor

Efter gårdagens skyfall, har det varit ganska bra väder idag. Inget regn i alla fall.Eftersom det är helgdag i dag, så är det ingen silverlerakurs i kväll. I stället halstrade vi goda mackor. Har du aldrig provat dessa mackor, så tycker jag det är dags nu.
Allt du behöver är ljusugnsbröd, smör, en god ost, ett halster att lägga mackorna i och en fin glöd. Gör ostklämmor och halstra över glöden tills osten börjar smälta. Ät och njut.
Inte världens nyttigaste kanske, men gott. Och med trevligt sällskap och hyfsat väder så kan det inte bli bättre.

/ Christina

Onsdag

Tog en cykeltur in till staan, ca 7 km. Inte det bäst för min nacke, men jag behöver motion. För något år sedan införskaffade jag en riktig tantcykel med 7 växlar. Det fungerar betydligt bättre att cykla på den, än den gamla där jag var tvungen att sitta framåtböjd när jag cyklade.

Jag hade träff med chefen på studieförbundet, och vi pratade om framtiden, som ser ljus ut.

Visst är det trevligt med ljusglimtar mitt i lågkonjunkturen.

I sommar skall jag vara med på marknaden i bonnstan. Sälja smycken och göra reklam för silverlerakurserna. Den årliga kyrkhelgsmarknaden i bonnstan, är i år den 27-28 Juni, det vill säga helgen efter midsommar, samma helg som festivalen äger rum.

Nya reklamlappar har jag gjort, istället för visitkort.

Jag hittade en rolig och god sak på macken, både söta och sura, och lite roliga nu när det är husvagnstider.

Det här var valda delar ur min dag.

I morgon är det en ännu en ny dag att se fram emot.

En vanlig dag

Jag skall börja med att berätta att jag hör hemma i Skellefteå, det glömde jag i förra inlägget.

Måndagkvällar är Spirakväll. Det vill säga, då samlas medlemmarna i Spira konstgrupp i den gemensamma ateljén.

Så här ser min ateljéplats ut när den är ganska nystädad.

Jag hittade en fin grön flaska som jag slog sönder i bitar och smälte i silverugnen. Glaset var svårsmält, men det blev i alla fall ett smycke som duger. Den gröna färgen är otroligt fin.

Sen var jag tvungen prova några små bitar av glaset jag köpte på Norrkeramik, som tyvärr lägger ner sin verksamhet. Det glaset ligger i ugnen på avsvalning just nu.

I övrigt så går dagen ut på att städa. Inte det roligaste, men tyvärr nödvändigt. Speciellt som vi har lagt marksten på uteplatsen i helgen, och delar av stenmjölet ligger inne på golvet tillsammans med dammråttorna.

På grund av min nackskada, städar jag litegrann i taget. Problemet med att dela upp städningen i etapper är att man aldrig blir riktigt klar. Men det är bara att gilla läget, just nu är det så jag måste göra för att jag inte skall bli allt för dålig.

Mellan varven kan man ju alltid pigga upp sig med att titta på första violen i blombänken.

/ Christina

Ny vecka

Hej på er

Nu är det en ny vecka med en ny magmakvinna igen.

Christina Viklund heter jag och skall blogga den här veckan.

Jag, är delvis sjuk, delvis arbetslös och delvis kursledare.

När jag är kursledare så lär jag ut hur man arbetar med silverlera. Möjligheterna är i det närmaste oändliga när det gäller silverlera som material. Det finns otroligt mycket att utforska i detta ämne. Och resultatet blir smycken (eller annat) i rent silver.




Eftersom jag gillar att arbeta med olika material, så kan det bli lite av varje i min ateljé.

Både textil och måleri, eller något helt annat

Jag är medlem och kassör i Spira Konstgrupp. Vi är en kvinnlig ateljéförening i Skellefteå. Tillsammans hyr och arbetar vi i en ateljé, där varje medlem har sin egen ateljéplats. Du kan läsa mer om Spira Konstgrupp här. http://www.spirakonstgrupp.blogspot.com/

När jag började med kurserna i Silverlera, insåg jag att det var dax att skaffa en hemsida. Jag knåpade ihop min hemsida utan några egentliga förkunskaper, men jag fick hjälp med vissa bitar, som att lägga in "meta taggar" till exempel. Jag visste inte ens vad det var för något, men nu vet jag.

Så här ser den ut min hemsida, besök den gärna om du vill läsa mer om silverlera.
http://www.silversidan.se/




Jag är inte helt säker på vad min bloggvecka kommer att handla om. Det blir nog ganska blandat skulle jag tro, men mycket hantverk och mycket vardag.

Återkom gärna i morgon

/Christina

Söndag

2009-05-17

I morse gick jag broarna runt och passade på att titta på den minnessten som avtäcktes vid Lejonströmsbron i fredags, till minne av slaget vid Lejonströmsbron. Då, 1809, när ryssarna var på väg med en hel armé, hur var det då? Vad gjorde folk här i bygden? Hur såg det ut då?

Oj, tanken svindlar! Egentligen är det helt omöjligt att föreställa sig. Lite intressant att ägna det en tanke i alla fall.
Rysslands huvudstad fanns, i TV-bildens form, i allas våra vardagsrum i går kväll. Kamp var det också nu, men med ett lättsamt och glättigt förtecken. Fredsbevarande i modern form, kanske?

Jag har vilat mig i småprat och gemyt med släktingar idag. I Stadsparken var parkbänkarna ännu inte utsatta. Vi satt istället en lång stund på bänkarna framför stadshotellet och insöp solvärmen i staden och åt sommarens första glass utomhus.

I morgon, efter föreläsning och lite möten, flyger jag tillbaka till hufvudstaden.
Ha det gott tills vi hörs eller ses.
Astrid

Det rullar på...

2009-05-16

Våren anländer bit för bit och jag njuter att åse undret. Det skira ljuset som silas genom halvutslagen grönska känns skört och svagt som lycka.

För ett par veckor sedan var jag i Skåne på uppdrag. Där var trädgårdarna översållade av blommande fruktträd. I skogsdungarna mellan åkrarna lyste de vita slånbärsbuskarna, uppkäftigt och vresigt. En del rapsfält var nära blomning.

I Stockholm börjar jag vara bekant med backarna som varje år täcks av blå- och vitsippemattor. Alla sinnen berörs av våren och mina egna livskrafter återvänder.

Besök hos gudbarn här i Skelleftetrakten spädde på känslan av lycka. Olikheten mellan barnen gör mig uppmärksam vid mötet. Den ene vill inte ha någon kram, den andre vill kramas jättelänge och minstingen är go´ och gla´och kan ännu inte säga varken ja eller nej till kramar, så hon får många mysiga kramar. Snart är barnen stora och vill inte ha kramar eller vill ha många igen. Vem vet?

Föränderligheten, detta att allt förändras, är sorgligt och vackert på en och samma gång. Allt gror, växer, mognar, går i blom, bär frukt och vissnar. Och allt sker i en jämn ström hela tiden, utan att stanna upp. Jag skulle vilja att tiden lugnade sig och väntade ibland... väntade på mig! Helst när allt är som bäst. Men nej! Rörelsen och förändringen är konstant som en trogen taktpinne.

"Livet rullar på" brukar vi säga och så är det verkligen.

Ha en trevlig helg med vila och eftertanke.

Astrid Ståhlberg

Insikter och minnen

2009-05-14

Arbetsdagen i Skellefteå idag blev fylld av djupa insikter, skratt och allvar. Vi är trygga med varandra i gruppen och det är fascinerande att inse hur läkande utveckling sker i oss; hur ord i kombination med kreativt skapande blir en sån kraftkälla.

Promenaden ikväll i fullt solljus och i smygande grönska väckte bilder till liv. Jag framkallade minnen av spring, lek och skratt tillsammans med syskonen på barndomens gårdsplan i södra Västerbotten.

Under promenaden stannade jag till hos vänner och hämtade en film från en gemensam resa i början av året. Vi drack en kopp te och pratade reseminnen från den resan och andra. Att resa är ett sätt att vinna insikter om andra länder och folk, men det viktigaste som sker under en resa är kanske ändå det vi lär oss om oss själva.
Det tror jag.

Ha det gott

Kreativitet

Hej igen! 2009-05-13

Nu har jag anlänt till Skellefteå och blir kvar här resten av veckan.

Det känns stimulerande att träffa deltagarna i Punkt.nu igen för tredje arbetstillfället. GESTALTNING är tema för de här två dagarna. Vi har avverkat kursdagarna BILD och KREATIVITET.

Vid ankomsten till stan gick jag ett varv för att leta kycklingnät för vårt skapande, men lyckades inte få tag i det i centrum. Det är bra ibland att allt inte går som planerat. Nu ställs jag själv inför en ny situation och behöver hitta på något annat. När allt inte går som jag vill måste jag tänka till. Jag tvingas ut i nya tankebanor och hittar andra lösningar. Det är en ständig kreativitetsträning som livet och vardagen erbjuder. I stället för att irriteras vid motgång, kan jag välja att se det som en chans att utvecklas. (erkänner att det inte är så lätt)

Punkt.nu är en utbildning till kreativitetspedagog.

Jag berättar mer.
Och välkommen till Frukostmötet fredag. Då är temat EN RESA TILL KONGO. Bara den rubriken skapar nya tankebanor, eller hur?

Astrid Ståhlberg

Reflexioner från min kontorshörna.

        2009-05-12

Solen gassar från en klarblå himmel denna kalla morgon; bara några plusgrader.Jag är tidigt uppe och planerar mina spretiga arbetsuppgifter idag och dagarna framöver.

Nu har jag plockat fram lite lera och lite annat ”byggmaterial” som förberedelse för ett samtal med ett barn. Mamman ringde precis och berättade att trafiken var så besvärlig att de antagligen kommer sent.

Igår träffade jag en afrikansk ambassadör och funderade över affärsutbyte som breddande aktiviteter för samarbete med Afrika, nu när biståndet dalar.Jag tror mer på affärsutbytet än allmosor. Gör man affärer kommer parternas behov och styrkor att tas i bruk på ett mera likvärdigt sätt. Ikväll har vi ett arbetsmöte i en förening, där frågor av det slaget kommer upp. Jag gillar att ligga steget före och hade förberett med lite prat med andra kunniga personer.

Dagen blev inte som jag hade tänkt, vilket ofta är bra. Ibland känns det som om jag lever mitt i ett vinddrag. Ganska uppfriskande.

Vi hörs igen

Astrid Ståhlberg

En måndag i vårens månad 2009

En måndag i vårens månad 2009 2009-05-11

Hej på er!

Astrid Ståhlberg heter jag och är västerbottning i förskingringen - bor i Stockholm.

I södra Västerbotten där jag bodde mina 10 första levnadsår kunde man nå vårt hus på en sommarväg. Under vintern letade vi oss över isen, på en insjö, fram till landsvägen där buss och skolskjuts tog oss till skola och tätort.

Jag har fortsatt att spåra, bildligt talat. Sedan mer än 25 år tillbaka söker jag mig fram i egen verksamhet inom utBILDning och utveckling. En hel del uppdrag ligger utanför konventionerna.. Under den här veckan kommer ni att få en del glimtar från min brokiga vardag.

Just den här veckan avslutar jag i Skellefteå. En delkurs i utbildningen Punkt.nu. tar mig dit. Punkt.nu är ett samarbete med ett företag och en organisation i "staan". Fredag morgon har jag nöjet att ansvara för Magmas frukostmöte i Skellefteå. Kom så får vi hälsa på varann där!

Igår, söndag var jag med på Symbolföreningens månatliga drömträff i Medelhavsmuséets café: Bagdad Café. Samlingarna är så utvecklande. Varje gång sitter vi med uppspärrade ögon och klappande hjärtan och gör andras drömmar till våra. Vi möts intensivt, medan vi vänder och vrider på det vi ”ser och möter” i drömmen. Vi känner igen oss i varandra, i drömvärlden och speglar oss i samma inre djup. Magman!?

Stockholmsvåren är naturligtvis längre kommen än Skelleftevåren just nu, men er grönska kommer med väldig fart, när den väl kommer igång, påhejad av solljuset. Perioden från slutet av maj till mitten av juli är magisk. Den etsar sig fast som en återkommande längtan i varje barn som levt sina första somrar i norra Skandinavien. Vintermörkret ligger också som ett sugande tomrum inne i mig. Jag försöker tillbringa ett par riktiga dagar med kyla och vintermörker varje år.

Och nu får jag uppleva vårens ljus några dagar också i år hos er i Skellefteå.

Ha en god start på maj-veckan!

Vi hörs igen

Astrid Ståhlberg

Norrut igen

Idag söndag bär det av norrut igen, till en veckas jobb i Luleå. Bland annat ska jag vara med på ett seminarium där en av mina doktorandkollegor presenterar sitt manus till sin avhandling. Det är sista chansen att komma med synpunkter nu, för sedan väntar tryckning och disputation. Hennes avhandling handlar om aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer.

Andra hållpunkter i veckan är bland annat ett seminarium där en annan doktorandkollega presenterar sin avhandling om IT och genus för funktionhindrade barn i skolan. Dessutom ska vi ha möte med vår avdelning - Genus och innovation - för att stämma av vad alla jobbar med just nu och vilka konferenser och publikationer som är på gång.

Magisk restaurang i Umeå

Här syns grönt te och frukt som man får till efterrätt om man äter sushi på nyöppnade Sagami i centrala Umeå (ligger vid E4:an, mittemot Utebutiken). Jag kan verkligen rekommendera ett besök! Väldigt fräscha rätter, oavsett om man beställer sushi eller annat. Plus att man får en massa extra runt omkring: vilsam miljö, japansk sallad till förrätt och te/frukt till efterrätt.

Vad gör en forskare om dagarna?

Vad gör en forskare om dagarna? Det kan man verkligen fråga sig.

Idag: Frukostgröt med blåbär och sedan sätter jag mig framför datorn och skriver ut ett ex av artikeln jag håller på att redigera, så att jag kan läsa den och komma på vad som behöver fixas innan jag kan skicka iväg den till redaktörerna för tidskriften jag (förhoppningsvis) ska bli publicerad i. Det är mycket med språket: välja rätt ord, skriva så alla förstår, tydligt redogöra för syfte och forskningsfrågor, presentera slutsatserna på ett logiskt sätt.

Under eftermiddagen varvar jag redigeringen av texten med registrering av nya medlemmar till ett forskarnätverk där jag är webbansvarig. Det droppar ständigt in nya medlemmar via e-post, så ryktet om nätverkets existens tycks spridas flitigt.

Samtidigt försöker jag klura ut om det är rimligt att klämma in ytterligare en jobbresa i juni, denna gång till Skåne där Måltidsakademin håller till. De arrangerar en dag om jämställdhetsarbete i innovationssystem, som har anknytning mitt forskningsområde. Kommer fram till att det nog blir alltför tajt eftersom jag ska ut och resa både veckan före och efter, och att jag måste få tid till att skriva på min avhandling innan semestern i juli. Men det skulle ha varit väldigt kul att vara där!

Maia i Umeå

Det kanske syns lite dåligt, men på bilden sitter Maia Hirasawa bakom flygeln och tillsammans med sin cellist. Det var en magisk och intensiv konsert på Umeå Folkets Hus igår kväll! Jag tyckte att den var extra rolig att se eftersom jag tagit mig tid att lyssna in mig på hennes skivor. Hon har verkligen en magiskt raspig röst!

Samma procedur försöker jag köra inför symfonikonserter på Norrlandsoperan. Lyssna in mig på musiken i förväg, alltså. Jag tycker att man får ut så mycket mer av konserterna då. Särskilt när det handlar om klassisk musik, som ibland kan vara svår att få grepp om. I juni är det avskedskonsert med Andrea Quinn som snart ska lämna sin plats som musikchef och chefdirigent på Norrlandsoperan. Missa inte det!

Forskningsrön om kvinnors företagande

Traditionellt sett har forskningen om företagande främst handlat om företag som drivs av män eller om företag i mansdominerade branscher. Men på senare tid har allt fler forskare börjat intressera sig för att fylla kunskapsluckan om kvinnors företagande. Det är viktigt inte minst för att de medel som staten varje år satsar på att öka företagsamheten ska kunna utgå från ett fullständigt faktaunderlag.

En av de viktigaste forskningsantologierna om kvinnors företagande är "Företagerskan - om kvinnor och entreprenörskap" av Carin Holmquist och Elisabeth Sundin (red), utgiven av SNS förlag. Där konstateras det att kvinnor inte skiljer sig åt från män när det gäller hur de driver sina företag. Den skillnad som kan urskiljas beror snarare på att företagandet skiljer sig åt i olika branscher.

En annan viktig rapport är "Kvinnor företagande - format av samhället" som gavs ut av Nutek 2003. I den beskrivs kvinnors företagande i Sverige ur en rad olika synvinklar. Rapporten kan beställas gratis från Tillväxtverket.

En splitterny rapport om forskarperspektiv på kvinnors företagande har getts ut av Vinnova. Den har titeln "Sesam öppna dig!" och behandlar teman som t.ex. företagsrådgivning, språkbruk om företagande, statligt företagsfrämjande och tillgången till riskkapital. Den kan beställas från Vinnova (finns att ladda ned gratis som pdf).

Spännande bloggar

På sistone har jag fastnat för två bloggar som jag verkligen gillar....

Dels är det Underbara Clara som på sin blogg varvar politiska tankar med fantastiskt vackra foton av gamla föremål och second hand-kläder.

Sedan är det så klart Anna Lafvas nystartade blogg Centrum - the blogg som erbjuder inspiration, vardagsglädje och djupaste tragik. Allt på samma gång.

Efter att jag bloggade för Magma första gången har jag dessutom blivit modig nog att starta en egen fotoblogg under namnet Malin ser

I Västerås

Träden grönskar i Västerås! Björkarna har inte ens musöron, utan fullt utvecklade löv.

Handledningen igår tog hela eftermiddagen i anspråk. Efter 3,5 timme var vi rätt möra allihopa, både jag och de två handledarna. Deras främsta tips till min avhandling var att jag skulle renodla de olika teoretiska strömningarna jag använder för att analysera mitt material, samt att jag måste fördjupa mina analytiska slutsater. Mycket att jobba med, så det gäller att ha is i magen.

Idag väntar filminspelning där jag ska intervjuas i rollen som forskare, helst i ett rum fyllt med böcker. Har aldrig varit med om denna form att sprida forskningsresultat förut, så det ska bli spännande att se hur det går till.

Därefter bär det av hem till Umeå igen med tåg och flyg från Bromma.

Ny kvinna vid tangentbordet

God morgon!

Klockan är kvart över sju på morgonen och jag tänkte knappa in några rader på Magmas blogg innan jag flyger söderut till Stockholm och Västerås. Jag heter Malin Lindberg och är anställd vid Luleå tekniska universitet för att skriva en doktorsavhandling om kvinnors företagande och innovation. Den ska vara klar om ett år, så nu handlar det allt mer om att skriva de olika kapitel som ska vara med. Det är en seg process som sniglar sig fram, men jag försöker ha tålamod.

Som komplement till skrivandet har jag regelbundet handledning med två äldre forskare, som kommer med synpunkter och föreslår hur jag ska arbeta vidare. Det är en sådan som jag ska åka till idag. Först flyg till Bromma och sedan tåg till Västerås, där Mälardalens högskola ligger. SMHI utlovar sommarvärme i de trakterna, så jag antar att jag kommer att få se både ett och annat träd som börjat få gröna blad. Om du är nyfiken på min forskning, läs mer här

Våren är här!

Vilken otroligt härligt helg med sol och värme. Jag minns inte senaste det var en valborgsmässohelg med sol, men det var på tiden. Jag har haft en lugn helg med lite vårstädning, d v s fönsterputs, sägonsbyte i garderoben, men jag har även haft tid för att sitta och sola på balkongen samt tre middagar i rad har vi kunnat avnjuta ute i det fria. Min mamma har varit på besök igår till i dag och har nyss tagit bilen och åkt hem. Nu känns det som det är dags att börja tänka på veckans agenda.

På onsdag är det städkväll här i bostadsområdet och jag är med i festkommittén varför jag måste sammakalla min grupp inför grillning av korv med efterföljande kaffe. Jag är även med i valberedningen och vi har aktivt jobbat för att alla ska vara delaktiga och att vi ska känna en samhörighet. Förra årets städdag tillbringade vi på Rhodos så detta blir vår första här på Mariestrand.

På tisdag ska jag träffa Tatiana från Petrozavodsk och prata Noliamässa samt ett projekt med inriktning på kooperativt ägande inom förskola, äldreboende m m. Vi har kännt varandra i 8 år genom olika projekt mellan Västerobotten och Ryska Karlen. Petrozavodsk är en vänort till Umeå, men det vet antagligen de flesta här omkring. Resten av veckan bjuder säkert på många härliga upplevelser genom mitt jobb!!

Vårtrött

Ikväll blir det ett kort inlägg eftersom sviterna efter en jobbig vecka hänger kvar. Eller är det vårtröttheten som gör sig gällande? Jag tycker egentligen att det är konstigt att man är trött när det är vår. Man borde vara sprudlande alert när solen och lite värme äntligen gör entré, men antagligen är det den långa hösten och vintern som har sugit musten ur en. Ser fram emot några dagars ledighet som dessutom verkar bjuda på fint vårväder.

Ansök till styrelsekraft

Jag är Gunilla och trivs med att det händer många saker både på jobbet och privat. I slutet av förra veckan var det full rulle med många olika uppdrag via jobbet. Torsdag hade jag en träff med en av mina grupper i projektet Kvinnor är Toppen och på fredag seminarium, Du - ett varumärke med Per Frykman och Karin och Karin Sandin. Därefter avslutade Solja Krapu med att läsa dikter och ge sin syn på sig själv som ett varumärke. Ett mycket lyckat och intressant seminarium Jag hann gå på Sveafestivalen en stund innan vi åt en middag tillsammans på Angelini. En mycket bra avslutning på veckan men med mycket intryck. Lördag kväll var vikt till våra barn som kom och år middag, alltid roligt att träffa dem! Men, måndag morgon och jag hade glömt min bloggvecka!! Måndag fortsatte med samma idensitet, men framförallt vill jag slå ett slag för den satsning som regeringen gör för att fler kvinnor ska kvalificera sig till styrelsearbete. Gå in på www.almi.se/styrelsekraft och gör en anmälan till att vara med i uttagningen till adept i styrelsearbete. Blir du antagen får du ett stipendium på 10.000 kr inkl moms. Detta stipendium är en delbetalning till den styrelseutbildning som du väljer. Västerbottens Handelskammare kommer att vara en av utbildningsleverantörerna. Vill du veta mera, kontakta mig: gunilla.lindner@ac.cci.se. Hoppas på uppehållsväder i morgon så känns det mera motiverat att cykla. Jag har i alla fall varit på ett nytt träningspass i kväll: Cirkel Bootcamp med militäriskt stil. Kul men jobbigt!

Kokboksvinst

Detta blir det sista blogginlägget för mig den här gången. Imorgon är det en datafri dag med annat skoj.

Jag sitter och planerar vilken mat jag ska laga i början på veckan när jag åker ned till Stockholm och får min vinst i kokbokstävlingen.

Det kommer att bli urskönt att komma bort en stund och insupa det fina vädret också. Känns otroligt bra att få vara med folk som har ett annat intresse en stund - vila hjärnan.

Vill ni läsa mer om min kokbok så titta in; här.

Nu får Gunilla från Handelskammaren ta över.

Ta vara på er..

SVEAFESTIVALEN

Jag hoppar Sveafestivalen i år. Hade anmält mig men så hände SÅNT som inte får hända och jag tappade sugen på allt roligt.

Min brorson förolyckades i förra veckan och det kan jag säga tog musten även ur mig. Vi syskon är supertaighta. Så brorsonen är ju någon jag träffade nära på varje dag. Han blev nära 21 år.

Men jag har också lite tveksamheter när det gäller Sveafestivalen när jag ser på innehållet. Inte ett Norrlandsinslag så långt ögat när. Ibland är det skönt att det kommer föreläsare långt ifrån så man bara får vara och haka på allt utan att fundera.

Men jag är ju en funderare jag.....vilket är jobbigt. Nya idéer som gamla tenderar att ploppa upp hela tiden. Jag blir trött på mig själv ibland.

Ha det gott folks...

Digital Design

Digital Design

Jag håller på med något som heter digital design. Är ni nyfikna så titta in på;
Digital design


Man kan göra precis allt - från tavlor, kort, tapet till ,,,,,,,,,,,,,,,,,,

Karlars LJUD

Är det någon som läser den här bloggen? Ibland undrar man ju....

Åkte åter igen buss igår. Valde en plats vid en stor skräckinjagande karl som bredbent försökta få ha två säten för sig själv.

Jag log så glatt och pressade mig ned i sätet och bredde ut mig. Detta resulterade i något slags grymtande ljud hos personen ifråga som försökte göra sig mindre och lade huvudet mot fönster för att slumra in en stund.

Då uppstod några andra roliga ljud som lät som ett litet frustande och pipande ljud. Typ som om han kunde spela med utandningsluften i näsan. Efter det kom djupa ljudliga suckar med ett sånt där ljud när man fyller munnen med luft och liksom pustar ut mellan hårt ihopknipna läppar.

Alltså, jag började LE och jag kände att jag hade så förbaskat svårt att hålla mig för skratt men började små fnittra där jag satt.

Det kändes som en ordlös protest.

Jag har tänkt på detta, har aldrig hört kvinnor göra "ljud" som karlar gör. Helst om man är på gymet så hör man detta pustande, stånkande, ljudutblåsande, hårdandas LJUDLIGT. Jag är så fascinerad att dessa karlar på något sätt ser det som sin rättighet att göra olika ljud.

Till saken hör att när min säteskompis somnade en stund så lät det INGET ALLS ur honom!!!! Så jag uteslöt alla tankar om trångt i bröstet, katarr i andningsvägar etc.

Det blev så uppenbart.

Hela Sverige ska leva

Jag ingår i projektet; Hela Sverige ska leva.

Det innebär att jag har en liten roll i det hela och ska dokumentera kvinnorna som jobbade på Asea här i Robertsfors till -68. Det innebär för mig att jag ska samla in texter som kvinnorna själv berättar. Detta skulle ske som "Kvinnornas skrivbyrå", dvs i studiecirkelform. Studiefrämjandet är formen som jag valt eftersom min gamla vän från "Robertsforsvinden" tiden finns där. (läs förra gången jag bloggade här).

I alla fall så har jag en smal budget som blev lätt att förbruka. Jag jobbar ju gärna intensivt och hårt när jag tar på mig något - vilket ibland blir tröttande och en viss vidbränningskänsla kommer upp. Men då tar man helt OFF ett tag tills man är i fas igen.

Just nu sitter jag fast, inte bara i ekonomin som säger mig att jag måste se mig besegrad om jag inte vill jobba helt GRATIS. Just i detta fallet så känner jag en stark gräns för att inte ge mer tid än jag ska. Hela Sverige är STORT och min insatts kanske inte ens nämns i det stora sammanhanget.

Men vi har även svårt att få kvinnorna att berätta och vilja vara med. Jag förstår dem på ett sätt för det som varit har varit och det är passerat. Som vanligt tror man inte att sin egen historia är värd så mycket men vad jag vill veta är ju mer "andra" saker.
- Vad tyckte dina föräldrar om att du började inom industrin?
- Vad tyckte andra kvinnor?
- Vad tyckte männen på arbetsplatsen?
- Vad gjorde att du började just på industri?
- Hur blev du bemött på fabriken
- Vad hände när du fick barn?
osv.

Det lilla jag har fått fram så behandlade man dessa "flicksnärtor" rent kränkande och skulle idag bli fälld för många punkter. Allt från sexuella trakasserier, rena kränkningar och mobbing. Det var enormt tufft och man vill inte riktigt berätta detta för allmänheten. Inte att det ska stå i skrift.

Det har varit en lång process innan vi hittade pengar till; "Kvinnorna på Asea". Just nu blir det inte ens att skumma på ytan. Bakom oss har vi ett stort projekt som gjordes i Norrbotten som kallades för "Oplogat" - Oplogat är ett projekt som vill öka förståelsen för historiens betydelse av kvinnors situation i Norrbotten i dag och i framtiden.Målet i första etappen är att starta skrivargrupper i länet där kvinnor själva får berätta i ord, bild eller muntligt sina livshistorier.

Man skickade helt enkelt stafettpinnen vidare till mig och vi skulle föra "historien vidare" men t ex EU - jordbruksverket tyckte inte att detta var något att ta tillvara. Före Oplogat gjordes även en bok som heter "Kvinnorna på Skega" i Skellefteå.

Så jag får sammanföra det lilla jag har och avsluta detta i vår.

Ha en underbar onsdag folks......

Tisdagssnorig

Har tragglat text. Ska hålla ett mindre föredrag i dag. Ett mindre innebär ett cirka 45 minuters pass som jag valt att hålla utan bilder i powerpoint, utan stöd i form av annat än BARA MIG. Med kropps
språk och viftande armar skall jag förmedla en känsla och en budskap som ska fastna.

Ska bli intresseant och för att jag är rätt snorig och har ont i halsen. Varmt te är bot mot det mesta så jag får ta till det.

Det är rätt roligt det här med att föreläsa, om man nu bortser från att det är rätt stiltje på föreläsningsfronten. Har vart det i cirka 2 år för alla. Vi i Norr åker ned i Sverige och de i Söder åkr upp till Norr. Vi kan vinka åt varandra på flygplatsen.

Gro och Spira
Jag har som Madde här nedan satt frön. Varje år sätter jag frön för att se när de kommer upp, växer, gror och spirar. Måste tillägga att jag inte alls är så bra på det men jag försöker varje år. Ibland behöver jag inte köpa en sommarplanta men oftast så glömmer jag bort mina planter och de liksom tynar bort etc. Viljan finns i alla fall.

Jag satte 15 chilifrön och ALLA, ja ni läste rätt all frön kom upp. En sådan grobarhet är sällan något jag råkar på.



JENNY - du får inte ta bort din blogg med sex ord....ja missförstå mig rätt....inte sådana ord nu utan.... din 6-ords-blogg. Jag läser den då och då.
Tack för att du tog dig tid att skriva också.

ha en bra tisdag

Ursäkt och Förlåt

Lyssnade på radion, där diskuterade man ett uttalande som fastnade fast i mitt minne. Tyvärr kan jag just nu inte tala om vem som sagt detta eftersom jag var inte riktigt mentalt närvarande när namnet nämdes.

Uttalandet löd;
"JAG BER INTE OM URSÄKT UTAN SÄGER FÖRLÅT"

Det är helläckert att lyssna på hur andra människor tolkar detta. Själv har man en rätt tydlig bild om innebörden, sitter i magkänslan och tanken. Men åter igen ju mer man börjar vrida och vända på orden, analysera dem och peta på dem så börjar betydelsen att vackla. Menar att kan någon annan övertyga mig om att deras tolkning är bättre än min så kan jag ändra mig. I alla fall kan jag helt klart acceptera att någon tolkar/tycker annorlunda än mig.

Jag tolkar detta som ett ärligt menat försök att inte skapa ursäkter, hitta syndabockar och försöka förklara sig. Utan mer ett ärligt förlåt - jag gjorde fel och det sket sig. Några tolkade som jag men andra uppfattade det hela med att man går ut helt kallt och begär att få förlåtelse av andra. Utan att ge en förklaring utan bara typ FÖRLÅT och nu går vi vidare för jag har bett om förlåt. Jag skiter i dig, din känsla eller vad du tycker, för nu har jag bett om förlåt och då ska allt vara GOTT igen.

Nästa grej jag tänker på är;Vad är det som gör att vi tolkar så olika? Arv, uppväxt, möte med människor som beter sig på vissa sätt, utbildning???????..Intressant.

Så hur tolkar du uttalander?


Glömde, jag heter Lisbet Olofsson, bor i Robertsfors och detta är andra gången jag bloggar.
Här hittar ni mig. (klicka på meningen)

Ohuslig eller?

Jag har köpt fröpåsar och jag skall så småningom också så. Jag kommer att så persilja och plocksallad, kan nog bli så att jag köper en squashplanta eller två också. Blommor brukar jag sätta i krukor utomhus på sommaren. Jag plockar bär - ja, vinbär å krusbär från buskarna om hörnet - och kokar saft och sylt. Jag tar reda på våra äpplen och kokar äppelmos - för att ge bort, då ingen här hemma är så förtjust i det.
Om man räknar sånt som husligt - då är jag nog det.

Jag har en hängmatta och en skön soffa, jag läser gärna och mycket. Jag ser dokumnetärer och filmer, jag löser korsord, jag broderar, jag läser bloggar och samlar information stort och smått på internet, jag sitter och tänker, jag målar, dricker kaffe, fotograferar - jag fotograferar mycket. Det finns mängder av saker jag gör innan jag tar fram dammtrasan eller får för mig att torka fönster, det finns ju så mycket annat som är roligare, hela tiden.

Om man räknar sånt som ohusligt - då är jag nog det.

Hur är du?

Ha det så gott allihop, tack för den här veckan
/Madde

Hellre efterrätt än godis!

Jag har nyss bakat Brittatårta och det blir hallon, persikor och grädde som fyllning. Jag tror att det skall gå hem hos kamraterna som kommer på middag i kväll.

En middag är ju som allra bäst om man får efterrätt, det är festligt, man blir upplivad och både piggare och gladare ;) Sedan skall man ju ha något litet sött efter maten så man kan tillgodogöra sig alla de andra nyttiga sakerna man ätit...

Ha det gott
/Madde

Glad Påsk!

Då var det påsk och flera lediga dagar.
Själv har jag tänkt att vara ledig och vila, äta god mat, umgås med vänner, promenera i solen, sitta vid söderväggen och dricka kaffe (om det nu slutar regna vill säga)...
...och så måste jag skriva lite (deadline på tisdag) och så måste jag snickra en trottoarpratare och måla den, och så måste jag organisera och städa ur min lilla lokal inför öppet hus den 25 april (konsthantverkets dag), och så måste jag sy flera vetehjärtan, och så måste jag brodera ett tyg så att jag kan klä om en stolsits, och så måste jag sy en flagga, och så måste jag och så måste jag...

Hur har ni det med ledigheten i påsk?
/Madde

Jenny

Jag fortsätter på temat glad...
Det är roligt med ord och språk. Jag fascineras av ords ursprung och slukar artiklar som behandlar ämnet (de är ju inte alltid så många). Om jag på något sätt är osäker på betydelsen av ett ord eller inte alls förstår ett ord så slår jag upp det i närmsta ordbok eller frågar närmsta människa. Språk är kul. Dialekter är roligt.


Jag läste för ett tag sedan om Språktidningen (som är en ny bekantskap för mig) och att man kunde få två nummer för det otroligt förmånliga priset, 29:-. (är någon intresserad så gå in på tidningsbutiken ) Jag slog till och har fått ett nummer och måste säga att tidningen är värd sitt pris - en massa intressant läsning om stort och smått. Väldigt skönt att läsa en tidning som inte behandlar dieter eller kändisar eller mascara och inte heller innehåller reklam för dylikt. Jag kanske fortsätter prenumerationen...
Men för att komma till saken - det som gjorde mig glad är att läsa om en kvinna jag känner till - en magmakvinna! På sidan språkspaningar står följande:


Det är otroligt roligt att Jennys 6-ords-blogg uppmärksammas, för den är ju bra! Har ni inte skrivit ert livs historia med sex ord ännu så gör det - det är roligt, men kan också ge en perspektiv på tillvaron.
Ha det gott
/Madde

Kvinnor och skottkärror

Ibland så ser man saker som man blir glad av - detta blev jag glad av.
Önskar bara att jag hade fått vara där...

En performance på Stockholms gator om kvinnor 55+ som "reclaimar" staden....
Läs mer i en artikel hos Movium eller hos koreografen själv.

/Madde

Hjärta dig!

Vi går till jobbet, cyklar, åker buss, bil - vissa springer och många jäktar och stressar. Det är mycket stress här i världen. Vi kommer till jobbet och många gånger möts vi av "korta" kommentarer, inga kommmentarer alls, av ett ord & av några få, flera meningar. Det är inte många som möts av uppmuntrande ord på jobbet och väldigt sällan skratt - det skrattas för lite här i världen (i alla fall i den vuxna världen). Jag menar skratt som gör att ögon tåras och att det känns i magen. Jag menar ord som är hjärtligt menade.

Vi måste bli bättre på uppmuntran och vänliga, varma ord. Vi måste bli bättre på att se våra medmänniskor och vi borde bli bättre på mer offentlig uppmuntran.

I Umeå - på staketet kring fotbollsplanen vid Vasaplan (vid Kultrucentrum, fd Gjallarhornet) så hänger ett hjärta. Ett stort hjärta i rosa och rött.
Det är gjort av många händer i många timmar - det är tätt knutet som en rya - av platspåsar. Det hängdes upp i februari kring alla hjärtans dag och det hänger fortfarande (jag hoppas att det får hänga länge) - ett hjärta för att glädja de som går förbi, som stressar, som inte fick några uppmuntrande ord idag...

Kanske kan det hjärtat bli en stafettpinne, en stafetthandling, ett stafetthjärta...
Ha en bra dag alla vackra människor
/Madde

Ny vecka - ny kvinna!

Jag mår bäst när jag får tillfälle att uttrycka mig - på något sätt!
Efter många års kulturadministration av flera slag och som uppbackare av andras kreativitet så kände jag att det vara nog - jag måste lyssna till mig själv. Jag måste ta tag i min egen kreativitet, mina kunskaper och min kompetens. Så efter flertalet för-&-emot listor så startade jag eget i slutet av 2007 - designmadde.

Jag är inte heltidföretagare - som för övrigt kan vara ganska ensamt - jag är projektledare (tidsbegränsat & på 50% flextid) också. Jag arbetar fram till sista september med "Barns delaktighet i det fysiska rummet" - ett projekt som pågår samtidigt i Sthlm, Gbg & Umeå. Det handlar om hur barn är delaktiga förskolans verksamhet och i utemiljön.

Jag är en ny medlem i Magma - kom med vid jul och har varit med på en träff. Jag har inte riktigt fått kläm på Magma och mitt eget deltagande men jag skyndar långsamt - bloggandet denna vecka ser jag som ett tillfälle att få presentera mig för er.

Hej på er!
Hoppas att ni får en bra vecka med mig,
ha det gott,
/Madde

Jag heter Madelene Edlund, jag har ateljé och ett litet utställnings- & workshoprum i Skeppsvik.
designmadde - konsthantverk, sagoworkshops, workshops och fortbildning.
designmaddes blogg - tips om produkter, böcker, utställningar och iaktagelser i vardagen.

Ineffektiv kommunikation

Jag har en tid nu retat mig på en person som jag har mycket kontakt med i min professionella roll, som utövar extremt ineffektiv kommunikation, enligt mig. För att klargöra lite mer så handlar det i korta drag om att personen i fråga går genom en annan person får att antingen vidarebefordra information till mig eller för att boka möten eller försöka få tag på mig. Hur galet är inte det?! Det intressanta i detta är att när jag påpekar för "mellanhanden" att jag kommer ta upp detta med "den ineffektiva kommunikatören", så "får" jag inte det. Varför fick jag inte riktigt klart för mig. Efter att ha funderat en del på detta så tror jag att det handlar om hierarkiska kommunikationsvägar som jag inte förstår mig på...och inte accepterar. Ska bli intressant till veckan att se om det blivit någon förändring, eftersom att jag påpekade detta för "mellanhanden" i fredags.

Älskar dagsljuset

Jag är SÅ beroende av ljus, dvs. dagsljus. Jag älskar verkligen när jag kan vakna på morgonen och det kl 6 eller tidigare och är ljust ute. Det slog mig dock i veckan att jag aldrig reflekterat över hur mycket det påverkar mig att det är ljust längre på kvällen också. Min dag blir så mycket längre numera. Förstår nu varför jag tidigare känt att jag inte hinner med nått förutom att jobba och träna på veckorna. Inte konstigt när dagen tidigare "tagit slut" klockan 17.

Kan inte annat än säga att jag längtar till sommaren då det är ljust dygnet runt. Det är min bästa tid.

Jag, en väluppfostrad pansarvagn!

Hej, hej...nygammal bloggare vid "pennan".

Sist jag bloggade passade jag på att ge ett eller flera julklappstips varje dag. Tänkte först att jag skulle göra samma sak den här veckan. Kanske inte just tips på julklappar, utan någon annan typ av tips. Sen tänkte jag om och funderade kring att jag skulle ha ett tema istället. Å nu vet jag inte hur jag ska göra. Kanske lika bra att bara köra och inte begränsa mig så mycket.

Nåja, jag börjar med en presentation. Tror inte jag var så bra på att presentera mig sist, eller rättare sagt presentera mig överhuvudtaget. Anneli Eriksson är mitt namn. Jag lägger faktiskt ner en hel del tid på att just fundera över hur jag ska presentera mig. Befinner mig ofta i situationer som kräver en presentation av olika storlek. Oftast (läs alltid) kör jag med nått lamt som mitt namn samt mitt yrke. Roligare eller mer informativt än så blir det sällan. Tänkte att jag skulle bryta trenden nu. Jag är en väluppfostrad pansarvagn som älskar att hänga på gymmet och är extremt selektiv med personer jag omger mig med. Mat är min passion...både på gott och ont och jag ska nån gång skriva en kokbok. Just nu längtar jag efter nästa helg, då jag för första gången på fem veckor får en helg hemma med mig själv i min lägenhet. Tror jag ska plöja igenom säsong II av Dexter då.

Informationskompetens, länkarna

Jag hade ju lovat, så här kommer länkar till informationssidorna om mina IT-tips.

• Öka din IT-kompetens
• RSS för nybörjare (Hur man prenumererar på webbsidor)
• Användbara internettjänster
• IT-ordlista för nybörjare.

Startsidans adress är konkretide.se, för den som undrar. Kom gärna med förslag på vad ni vill att jag/vi ska skriva om förresten.

Tack för mig för denna gång på Magmabloggen! På återseende...

En blöt tillställning

Kvällens äventyr: badkalas för ett gäng vilda åttaåringar och deras föräldrar och syskon i Aquarenan på Holmsundsbadet.

Men det gick bättre än väntat. Barnen lekte nonstop utan problem, de vuxna verkade trivas, fikat räckte till alla och det hela flöt på väldigt smidigt.

Mycket nöjd och trött födelsedagspojke som somnade ikväll. Föräldrarna gnuggar ögonen vid varsin dator.

With a little help from my friends

Fixar och trixar med företagswebbsidan, varje ledig stund. Visst är Internet ett fantastiskt och snabbt medium, men man glömmer lätt att allt det där andra som är tidskrävande. Texterna går ju snabbt att skriva, men resten... Fixa med länkar, bilder, ändra i mallar och utseende.

Just nu är det länkfärgen som spökar. Av någon anledning är länkarna svarta i den mall som jag valt, och det är ju urdumt, eftersom man inte ser dom. Måste hitta koden till hur man ändrar färg.

Men jag måste också passa på att slå ett slag för Open source. Gratisprogram som vem som helst kan hjälpa till att koda och bidra med nya funktioner till. Det finns hjälpsidor där användare tipsar varandra, och det finns dessutom en hel del hjälpsamman människor (både IRL och på nätet) som också gärna bidrar med råd rent handgripligen, om man bara frågar.

Släcker du ner?

Jag är lite skeptisk inför kvällens stora händelse: att hela världen uppmuntras att släcka alla ljus i en timme. I Sverige blir det kl 20.30, tydligen.

Visst, alla manifestationer som vill något gott är ju behjärtansvärda. Och klimathotet är ju viktigt, förstås, även om jag personligen har svårt att uppbåda någon större upprördhet över klimatförändringarna. Missförstå mig rätt, visst måste vi ta hand om vår jord, men det känns ännu viktigare att vi människor måste ta hand om varandra.

Det finns så sjukt mycket lidande i världen; svält/slaktkatastrofen i Darfur till exempel, eller alla politiska fångar som torteras och sitter fängslade utan rättegång, alla kvinnor som blir våldtagna och misshandlade, alla barn som som utnyttjas eller far illa, alla miljoner som inte ens har ett hem eller rent vatten, ja listan kan göras uppgivet lång.

Att då göra världens (bokstavligen) jippo kring att släcka lampor i en timme, känns ärligt talat både fånigt och futtigt. Ungefär som man när vi går med i en angelägen grupp eller joinar ett "cause" på Facebook. Vi klickar på en knapp och sen är det inte mer med det.

Symbolvärden ska inte underskattas. Och visst kan man hävda att det är viktigt med aktioner för att få uppmärksamhet till ett problem. Men man kan lika gärna hävda att det blir förrädiskt engagemang. Vi känner att vi gör någonting, när vi egentligen inte anstränger oss särskilt mycket alls, och inte åstadkommer någon som helst förändring.

Om vi verkligen ville göra en manifestation för miljön, borde vi då inte t.ex ha en dag över hela världen då vi avstår från att flyga, eller köra bil, eller rent av stänga av alla datorer? Fast det är ju inte lika PR-mässigt, och rätt besvärligt... Så därför blir det i stället energikrävande TV-galor, Facebookgrupper och organisationsjippon kring släckta ljus i en timme.

Men, det kommer väl att sluta med att vi också släcker lamporna ikväll här hemma.* Barnen har fått tydliga uppmaningar från Bollibompa, och är väldigt angelägna om att göra rätt. Då kan inte mamman börja gnälla om svältande barn och tandlösa jippon...

Hur kommer ni att göra? Och hur ser ni på manifestationen? Kommentera gärna.

* Uppdatering: de glömde bort det, så vi struntade i det...

Dilemma

Två vågskålar.

I den ena: att följa sina principer och övertygelser, och stå upp för sig själv. Viktiga markeringar.

I den andra: Kraft och hälsa. Energi och ork.

Vilken vågskål väger tyngst? Följ ditt hjärta, säger andra. Och jag. Men om hjärtat vill båda?

I det scenario som finns är det omöjligt att välja båda. Jag måste göra avkall, och vilken bit är jag beredd att tumma på?

Igår valde jag den första vågskålen. Idag har jag landat i den andra.

Inget av valen känns helt rätt.

365 saker

Det här är så himla bra att jag önskar att jag hade kommit på idén själv.

Företagshotell

Nu börjar det brännas. Magmas företagshotell ser ut att bli av!

Alla som var med på mötet i morse var eniga om val av lokal och hyresförutsättningar, så nu sätter arbetet igång med förhandlingar, ritningar och planerande.

Hur kul som helst.

Alla ni som är sugna på att boka en arbetsplats tillsammans med andra duktiga Magmakvinnor: kolla in Magma Västerbottens hemsida för mer information.

Middagen

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva gårdagens middag. Det var en annorlunda men väldigt intressant upplevelse. Att ständigt träffa nya människor är jag van vid (som journalist får man ju anledning att kasta sig in i samtal med vem som helst), men inte på det här viset.

Det blev fem personer som dök upp, tre hade fått plötsliga förhinder. Alla vi som var där var eniga om att man borde göra sånt här oftare. Umgås med människor på helt nya sätt, skapa nya möten och uppriktiga samtal.

Vi satt i en av föreställningslokalerna, i ett magiskt rum med jättelika kandelabrar, vackert dukade bord och champange, som skapade stämning. Fick öppna ett guldkuvert med frågor från den tidigare middagen i Stockholm och sen satte samtalet igång.

Jag har svårt att återge vad som sades under de tre timmarna. Såhär sammanfattar i alla fall vår fina värdinna Elin diskussionerna:

Kanske var det platsen vi var på som gjorde att samtalet som sedan följde om och om igen kom tillbaka till Operan, både som roll i samhället och konstform. En dialog om avsaknaden av stora visioner ledde till lekfulla tankar kring sportarenor i samband med institutionerna och särskild barnvaktstjänst för kulturarbetare och kulturkonsumenter. Vi pratade om grupperingar i vårt samhälle och hur svårt det är att få till verklig utveckling när vi grupperar oss som öar inom de fält vi redan verkar i. Det blev en fin kväll. Forskningen fick inte, på grund av avhoppen den stora plats runt bordet jag hade hoppats på men istället gavs mer tid och utrymme åt de gäster som kom. Och det är jag riktigt glad för.

Magmaföredrag och IT

Hej igen! Lunchföredraget på Magma gick finfint, jag hade bara lite problem att hålla mig inom den avsatta tidsgränden... ;o) Men det blir ju lätt så när man är engagerad i något.

KUL att så många blev intresserade och nyfikna på ämnet (informationskompetens). Och som vanligt är det också kul att knyta nya kontakter, som man gör på de här luncherna.

Nu har jag lovat följande:
- Att lägga ut mina tips på Magmawebben
- Att hålla workshops (och fler föredrag) i just såna saker som IT-kunskap, RSS, bloggverktyg och sociala nätverksfunktioner.
- Att göra klart vår företagswebbsida innan denna vecka är slut, med mer information kring just detta område.

Den sista punkten lovar jag mig själv, för jag behöver en deadline för att fixa det där sista som behövs innan sidan kan bli offentlig. Det är mycket lättare att prioritera jobb åt andra, än åt sig själv...

Hämtade femåringen och åttaåringen tidigt idag, och nu sitter dom och spelar Panfu vid varsin dator, och jag jobbar vid en tredje. (ja usch vilken hemsk IT-familj, inte sant... ;o) Sen blir det våfflor till middag för dom andra - det är ju våffeldagen idag.

Själv ska jag visst få indisk mat, på kaosmiddagen.

Många järn i elden just nu

Jag har just nu ett tillfälligt uppdrag, som koordinator inför Umeås kulturhuvudstadsansökan. Få har väl undgått att märka att Umeå vill bli Europeisk kulturhuvudstad 2014, och i den fördjupade ansökan ska det skrivas fram en rad konkreta projektförslag.

Vi är åtta koordinatorer som jobbar intensivt i tre månader med att nätverka, lyssna in, diskutera och skriva fram ett antal projektidéer. "Mitt" område kallas Stories of the North - Ears for Europe och handlar om berättande i alla former. (Muntligt, litterärt, digitalt, sceniskt, bildligt) Kan inte avslöja för mycket av de idéer som finns, eftersom det trots allt är en tävling... Men min deadline är den 24 april, nu är det bara en månad kvar innan allt ska vara klart. Gulp!

Men det är kul att få spåna och göra storslagna planer. Om allt går i lås så blir det fantastiskt roliga och intressanta projekt! Ett av projektförslagen är dessutom mitt eget, så det blir extra spännande och se vad som kan bli av detta.

På mitt andra jobb (på Minabibliotek.se) håller vi bland annat på med rekrytering. En tjänst som webbredaktör för barnsidorna ska tillsättas, och hela 93 personer sökte! Kanske är det finanskrisen som märks, jag vet inte. Men det är så svårt och stressande att välja ut. Många som verkar duktiga och bra, och alltid kommer man att göra någon besviken.

Nästa helg ska jag (i mitt företag) åka ner till Karlstad och hålla skrivarkurs för ett gäng framgångsrika kvinnor, men det berättar jag mer om en annan dag.

Snart är det dags för Magmalunch. Jag ska hålla ett kort föredrag om informationskunskap och sociala medier. Det ska bli roligt, men har haft så mycket att göra att jag inte hunnit förbereda mig. Det får gå ändå! ;o) Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, så jag kan säkert bubbla på i 15 minuter. Men lite stödanteckningar borde jag göra, och det nu på en gång.

Och ikväll ska jag på den spännande "kaospilotmiddagen" på Norrlandsoperan. Rapport kommer i morrn!

Om jag bara hade lite mindre sömnbrist skulle det va enklare. Natten var tung (femåring som vaknade flera gånger och make som snarkade) och det ser ju inte så bra ut om jag håller på att somna vid middagen... För att inte tala om hur jag ska ta mig upp i morrn, det kan bli en sen kväll. Men men, det är ju småbarnsförälderns ständiga dilemma.

Vi ses om en stund!