Dream, dream, dream!

Ni vet väl om att det varit Dream Hack i vår stad – massor av uppkopplade, ihopkopplade, påkopplade (framförallt men inte endast) ungdomar. För er som inte hunnit göra ett besök och kikat vad som egentligen sker bakom skärmar och sladdar – gör det nästa gång. Det anordnas guidade vandringar för oss som inte har koll. Vilken teknik det finns och vad skötsamma dom är och vad kul dom verkar ha. Drömmer mig tillbaka till en tid utan måsten och ansvar, nätter som blev dag (inte att förväxlas med en nybliven förälders vaknätter) med intressanta diskussioner och massor av fika.
Härliga ungdomar fyller hela Skellefteå centrum, övervägande svartklädda och med stickade mössor och fulla av teknikintresse, energihöjande dryck och snabbmat. Färdigjobbad står jag där i väntan på att trafikljus ska slå om till grönt och småler åt en rumpa, iklädd endast en tunn kalsong med ett bälte sedesamt spänt under skinkorna fast temperaturen på Skellefteå Krafthuset visar på någon grad minus. Jag får dock anstränga mig för att inte låta leendet gå runt hela huvudet när killen försöker komma upp på cykeln – med stång. När jeansgrenen är så långt nere som till knäna innebär det problem att nå upp till sadeln, alternativt att nå ner till tramporna… Killen bestämmer sig för att stå och cykla. Klok kille!
Det fanns ju en tid då jag tyckte jag hade hyfsad koll på den nya tekniken men det känns som den tiden är över. Glad när jag hinner lära mig de nya programmen och tekniken som ska behärskas på jobbet och köper villigt hem både fotoredigeringsprogram och program för att klippa ihop egen film men det står aldrig i instruktionerna hur man skulle hinna med allt detta. Köpte ny mobil som skulle vara mycket bättre – på vad då? Ja, det skulle möjligen vara kameran då, men då fick jag göra avkall på musiken i stället. Inte för att det spelar så stor roll, ringa och sms:a funkade fint på båda men de fick lura av mig ett par kronor till.
Märker att jag också börjat fråga systerdöttrarna om, som de antagligen ser det, de enklaste tekniska ting men jag vill gärna lära men det får inte ta tid för den vill jag använda till annat.
Vår fyraåring lär sig snabbt att spela nya pedagogiska spel på datorn och hos grannarna som har mer spännande spel sitter hon och hanterar kontrollen med van hand. Plötsligt är man sämst på att kamma hem poäng även där. Det kan jag ju faktiskt ta. Men här om dagen lånade jag en symaskin av en vän för att fixa lite gardiner så tittar dottern undrade på mig, skrattar en aning överraskat och säger ”Men mamma, du kan väl inte sy?!” Men nu är måttet rågat och jag jagar henne runt huset till dess att hon kiknar av skratt. Hon har visserligen aldrig sett mig sy, och det har ju knappt någon annan heller och de som gjort det hade nog önskat att de sluppit, men inte sjutton kan väl hon veta det! Hon bara förutsätter att hennes mamma inte klarar av att hantera en symaskin! Nä, vänta bara så ska jag visa dom! Bara jag får tid…jag ska bara…