Inte hjälpte det att hålla tummarna. De ringde från skolan. Sonen har ramlat och skadat sig. (Inte första gången... förra året var det bruten arm.) Troligvis en stukning i handleden, men han behöver kollas upp av läkare.
Så nu får jag snabbt som attan försöka få tag på min intressanta em-dejt och avboka mötet, och sedan sticka jag iväg till skola och vårdcentral. Återkommer med rapport.
Uppdatering:
Fem timmar och fyra sköterske/doktors/röntgenväntetider senare: ingen fraktur, men en stukning. Sjuåringen är lite medtagen, men vid gott mod. Fyraåriga lillasyster är djupt upprörd över att hon inte fick vara med på sjukhuset. Mamman och pappan är väldans trötta. Nu väntar läggning och en hel del fix.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Kul att se dig här och få följa din vardag för omväxlings skull ;-)
SvaraRaderaMindre kul med den stukade handleden... .Min sambo satt på akuten i sex timmar med vår fyraåring en kväll här i höst. Först 4,5h för att konstatera att armen bara var stukad, sedan ytterligare 1,5 för att vänta på gips (som eg inte behövdes!). Sonen var dock fantastiskt duktig hela kvällen (och vaken till 24.00!) Sambon var dock desto tröttare när de sent om sider kom hem! /Helena
Ja, de där låååånga väntetiderna är ju värst!
SvaraRadera/Jenny